12 december 2012

Himlen är som mörkast när stjärnorna lyser starkast

Staden sover men jag är vaken, sitter i mitt rum med en halv kopp te / tänker på saker som hänt under dagen under dagen och klockan på mobilen flinar ha, snart tre

Det är både surt och sött att leva till stor del på en sida av dygnet när de flesta av er sover. Rytmen försvinner snabbt, en sorglig rutin fylld av dålig tv-underhållning, sociala relationer blir lidande, solen hinner gå upp innan sängdags eller, som nu på vintern, gå ner strax efter väckning. Likväl skulle jag inte byta bort det. De här nattsvarta timmarna är min tid, när alla andra drömmer sig bort får jag desto mer utrymme. Utrymmet växer och tanken "jag bestämmer över tid och lever precis på de tider jag vill" låter mer tilltalande än någonsin.

Exempel på nattmusik:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar